Jag heter Iuliana, jag är 29 år och kommer från Rumänien. Jag skulle vilja dela min vittnesbörd med er, hur Gud förändrade mitt liv genom Budskapen.

Jag växte upp i en ortodox familj. Mina föräldrar uppfostrade mig till att bli en god kristen. Min pappa hade många problem i sitt liv och hans enda hopp och tröst var Herren. Han sökte efter Gud i över 30 år, läste mycket och besökte olika kyrkor för att avgöra vilken som var ”god”.

Jag minns att jag bad redan som liten flicka, men under årens lopp blev mina böner bara läpparnas bekännelse och jag trodde att jag hade en mycket god relation med Gud, när jag i själva verket var en hycklare. Jag sa att jag var kristen, men jag syndade väldigt mycket. Jag var självisk, kall, perverterad och känslokall inför andras lidande. Först nu inser jag hur Gud måste ha varit nära mig när jag ignorerade honom. Jag önskar att jag hade kommit nära Honom tidigare.

Under skolåren gick det mesta av min tid åt till att studera och jag förlorade relationen till mina föräldrar. Jag var arg på pappa och pratade inte med honom på 10 år, förutom ”hej” och att han försökte tvinga på mig sin tro.

År 2011 hände något konstigt. Jag började få ångest, depression och en hel lista med andra symtom. Det mest skrämmande var att läkarna inte visste vad jag led av, eftersom mina symtom var så konstiga. Jag försökte gå till en psykoterapeut, men problemen kvarstod eftersom jag inte hade Gud i mitt hjärta.

Nu till budskapen. Någon gång mellan 2014-2015 ville pappa, som var trött på den ortodoxa kyrkan, gå över till protestanterna. Innan han fattade sitt beslut frågade han dock Gud: ”Snälla, Herre, skicka mig en av Dina profeter som talar med Dig nuförtiden”. Gud fick honom omedelbart att upptäcka den kära Vassula på internet. Så Gud hindrade pappa i tid innan han gick vilse och fick honom att förstå enhet.
Han försökte övertyga mig och mamma om att budskapen var sanna, men jag trodde helt enkelt att han var galen och att han inte borde läsa något sådant, så att han inte blev lurad av ”en ulv i fårakläder”.

En dag var jag trött på det här ”budskapssnacket”. Jag sa ”låt mig gå ut på internet och hitta bevis för att Vassula är en lögnare och en gång för alla bevisa för pappa att han har fel och är vilseledd”. Till min förvåning verkade alla artiklar mot Vassula löjliga och jag trodde inte på dem. Så driven av nyfikenhet (och naturligtvis av Gud) började jag försöka läsa Budskapen och till en början kände jag glädje. Men min orenhet var i farten, för jag tyckte att det sätt på vilket Jesus talade till Vassula och deras förhållande var så olämpligt att jag lade undan Budskapen ett tag. Jag läste dem till och från.

Under 2017 nådde jag en mörk punkt då jag funderade på självmord. Men Gud gav aldrig upp hoppet om mig. Omedelbart lade han sina ord i mitt hjärta: om jag begår självmord kommer jag att förråda Herren, eftersom den mest fantastiska gåva som han gett oss är livet. Mina mörka tankar upphörde i det ögonblicket. Efter någon månad blev en del av min magkatarr botad av Herren och jag slutade med medicinerna, efter 7 år.

Min psykiska störning fortskred dock och min ilska mot Herren kvarstod eftersom jag trodde att han straffade mig.

Under 2018 omvände Gud mig till ett sant liv i Honom. Under ett par veckor fick han mig att känna hans närvaro och han fick mig att tänka på alla de synder jag har gjort, när jag trodde att jag inte hade så många. Jag kom Jesus mycket nära. Jag gick och biktade mig efter en lång tid. Jag började gå i kyrkan, och pappa tog med mig till katolska kyrkan också, för Gud visade oss i budskapen att vi måste vara en enda flock. Jag började känna medkänsla med andra, jag började erkänna och be till Vår Fru. Jag kände att min personlighet förändrades. Sist men inte minst reparerade Gud min trasiga relation med min pappa på bara några minuter. Vår familj var hel igen. Jag kände att budskapen på något sätt lever. Det är som att varje gång man läser dem så förändras något i ens själ eller liv. Förmodligen är det därför de säger att Guds ord är levande.
Sedan 2018 har Herren utfört andra mirakel: efter min första allmänna bikt och efter att ha tagit emot den heliga nattvarden försvann min depression och efter ett tag började symptomen på ångest försvinna en efter en. Dessutom är en av de mest värdefulla sakerna han lärde mig (förutom att älska honom, naturligtvis) hur man lider och den otroliga betydelsen av lidande. Jag var ALLTID arg på honom för att han hade ”tagit” mitt liv ifrån mig när han i själva verket gav mig mitt liv tillbaka, ett sant liv i honom. Än i dag, även om mina psykiska störningar har minskat, finns min kroppsliga sjukdom kvar och Han ger mig otrolig styrka, stöd och kärlek för att kunna bära korset vidare. Jag har fortfarande massor av saker att lära mig, jag gör uppror mot mitt kors ibland, men han finns alltid där för mig och lär mig – vi, oss?

För alla som läser detta och lider av psykiska störningar eller något annat lidande, vet detta – vänd dig till Gud, gå till en vanlig sanningsenlig bikt (mina bekännelser från förr hjälpte mig inte mycket eftersom jag var ytlig) och fortsätt sedan varje månad, som Herren ger råd om. Ta emot honom så ofta som möjligt i nattvarden och vänd hela ditt liv till honom. Han kommer att bli din bästa Vän och ditt allt. Vet att ditt lidande, när det offras till Herren, blir ovärderligt. Och för alla som tvivlar på dessa Budskap, be till Herren från djupet av ert hjärta om urskiljning och Han kommer att visa er sanningen.

All ära till Gud och Hans välsignade Moder och må Vassula och alla som arbetar med henne välsignas!

Iuliana