Fångars vittnesmål om omvändelse genom Sant Liv i Gud
Fyra böcker med vittnesmål från fångar om hur budskapen i Sant Liv i Gud har påverkat deras liv har publicerats i Portugal. Vittnesmålen samlades in från fångar i fängelser i Portugal.
Här är några av dessa vittnesmål:
… hur otroligt det än kan verka, hur obegripligt det än framställer sig, så är verkligheten den att jag i fängelset har lärt mig att vara fri och jag känner mig mer fri nu än någonsin tidigare…
Att läsa dessa böcker (Sant Liv i Gud) hjälper oss att helga hela vår varelse till Gud, att dag för dag offra alla våra lidanden och vår glädje till honom, som en gottgörelse till Jesu heliga hjärta, som varje dag sårats och rivits sönder av våra synder. Jag känner att det i mig och genom mig flödar en universell kärlek och inte en egoistisk kärlek, som bara fördärvar och förstör människan. Det är därför jag är fri. Ändå kan vi inte rycka upp vårt förflutna med rötterna: våra laster, vår svaghet, våra fel. Och det är nödvändigt att bygga upp det på nytt, som arkitekten i ett kloster, som att balansera tunga stenar och göra dem lätta.
Meditationen och läsningen av dessa böcker hjälper oss att göra livets krokiga vägar, som var och en säkert kallar sitt eget kors, sitt eget Golgata, lättare. Läsningen av böckerna hjälper oss att inte bekymra oss om frågor som vad vi kan ta från livet, utan hjälper oss i första hand att ge något till livet. Och att ge något till livet är att överlämna sig till Guds vilja, precis som vi varje dag ber honom om: ”…låt ditt rike komma, låt din vilja ske på jorden såsom i himmelen…”.
När vi kan bli medvetna om att Guds vilja också är vår vilja, när vi helt och hållet, utan förbehåll, anförtror oss åt honom, blir vi fria människor. Och att vara fri är ett mirakel som vi ständigt måste värna om, och det kommer bara att bli evigt när vi tillåter Jesus att verka i oss, genom oss, precis som i sången ”… jag anförtror hela mig åt Kristus, aldrig mer känner jag mig ensam …”. En universell kärlek är det högsta uttrycket för att vara fri. Den universella kärleken finns i Jesus. Stanna hos Jesus för att vara fri.
Ett krucifix, som ligger på järnbrädan i fönstret i min cell, nära sänggaveln i min säng, tittar ständigt på mig. Jag tror att det är där av egen vilja, för varje gång jag försökte sätta upp det på väggen verkade det som om det avvisade en sådan ny plats …
När det nu gäller den redan påbörjade läsningen av de böcker som erbjuds, är det som mest påkallar min uppmärksamhet utan tvekan den fridfulla känsla jag får när jag läser Guds Sanna Liv: ”Jag är Jesus. Vassula, luta dig mot mig och vila”. Ja, jag förblir lugn och fridfull. Det är som om han var där, bredvid mig, lugn och stilla, och gav mig förvissningen om att jag inte är ensam; eller som om jag kunde föreställa mig hans tysta närvaro, känna honom nära mig, alltid min vän, utan att behöva uttala ett enda ord, och veta att jag, vad som än händer, kan räkna med honom, långt innan jag ber honom om något, och lita på att vi kan lita på varandra. Och detta var den bästa gåva jag fick denna jul, dvs. att få förtroende från en vän, som vi vet aldrig kommer att överge oss…
Med denna känsla av fridfullhet som en form av kommunikation ska jag fortsätta hans arbete och söka ännu mer för att stärka min nya och bättre föryngrade vänskap …
Jag kan egentligen inte skriva någonting om jag inte känner att det kommer från djupet av mitt hjärta. Därför måste jag säga till dig igen att jag har läst alla volymer av Sant Liv i Gud upp till volym 7, och månadstidningen också. Jag vet och erkänner att jag inte har den tro jag behöver (som Jesus sade); men sanningen är att jag har fått mer fullkomlighet så det var värt att läsa dem. Det var också till stor hjälp för mig att gå igenom den heliga bibeln, både gamla och nya testamentet.
Syster! Mina hälsningar. Jag har just fått ditt meddelande. Faktum är att dina ord kan läka en sårad själ. Jag har alltid bett Kristus att ta hand om mig, särskilt under påsktiden, så att det kan bli min försoningstid.
Jag ser fram emot ert tredje besök, som betyder mycket för mig… Jag njuter av ”smaken” av Kristi ord, eftersom hans ord kan lära mig allt vi behöver göra… ”Jag älskar dig, kom och trösta mig genom att älska mig…” Jag känner stor empati för ordet ”Vassula”, och när jag sätter mig in i hennes situation känner jag att Jesus lever i mitt hjärta. Jag har läst volym 1 till 3 av SLIG-budskapen. Jag tycker att det är en utomordentlig och mycket viktig läsning, särskilt i min situation. Det hjälper mig att lära mig om Kristus. Jag har mått mycket bra av dessa böcker. Jag kommer att fortsätta läsa dem. Jag väntar på min frihet på grund av min tro som kommer från Jesus Kristus, den Allsmäktige. Jag är alltid tillgänglig för honom…
… The first news I have is of a great joy. The Priest came back to say a Mass here as usual on every Saturday and, after talking to him, he encouraged me to go on. Thank God, during these last two weeks many other inmates have also attended Mass and I have too as often as possible. I’ve loaned the books about True Life of God to other people in jail to attract them to Mass, although there are a couple of other prisoners who have different ideologies (which I respect); yet, gradually, they began to understand and start joining our side. I know of an inmate who was preached by the Jehovah Witness people who used to come here. But I asked him so often to join us that he finally decided to attend Mass. I’ve asked God to send the Holy Spirit to bless us all, so that in the future we can all become only one family, real christians, and by being so, our burden should become less heavier to all.
Jag har placerat krucifixet på väggen i min cell, vid sänggaveln på min säng. Jag har läst de flesta böckerna och läser nu volym 8 av Sant Liv i Gud. Allteftersom jag läser dem blir jag mer och mer intresserad och inser att det är ett utomordentligt verk som har hjälpt mig mycket…
När det gäller boken ”True Life of God in the Prisons of Portugal” tycker jag att den är extraordinär. Det finns andra fångar i andra fängelser som har stor talang. Jag beundrar dem och kan säga att Gud är närmare oss allt oftare, trots våra fel och brister… En dag, när jag är fri, skulle jag vilja ta med mig alla dessa böcker hem, även om jag har läst dem, så att mina barnbarn kan bli riktiga kristna genom att läsa dem.
Syster, jag har hängt krucifixet ovanpå min säng. Jag har också dekorerat min cell med affischer och den ser nu mycket fin ut. Jag mår mycket bra i min cell nu. Jag ber rosenkransen och jag läser också Vassulas bok, Sant Liv i Gud, och jag har lånat ut den andra till min cellgranne.
Jag tycker verkligen om boken Sant Liv i Gud, och det gör min granne också. Syster, jag är glad för att … alltid har gått i mässan, men sedan hon blev dömd i juni blev hon ledsen eftersom hon inte längre kunde gå i mässan. När jag kom hit med mina affischer och böckerna om Sant Liv i Gud och krucifixet, och visade dem för min cellgranne, tyckte hon mycket om dem. Jag berättade också för henne att jag hade varit här med en präst. Jag talade länge med henne. Nu går hon ofta med mig till kyrkan och vi ber rosenkransen tillsammans varje dag. Jag har gett henne en bild av den heliga Maria så att hon kan hänga den vid sin säng. Nu känner sig … mycket lycklig och det gör jag också.
Än en gång tackar jag er för era ansträngningar, er styrka, ert mod och ert engagemang samt för den kärlek ni har gett till fångarna i Portugal. Endast genom Guds välsignelse har ni kunnat förmedla denna styrka och kärlek till oss. Hans signal skulle inte ha kunnat spridas över hela landet och så Jesu ord i ett torrt land om han inte hade valt er att göra det.
…Tja, trots min okunnighet, som jag redan har erkänt, tror jag att Vassulas skrifter inte har kommit ut för att äventyra de kristnas tro, utan tvärtom. Åtminstone för dem som bara var katoliker men som innerst inne skämdes för att vara det, förstärkte Vassulas skrifter deras tro, mer levande och med ett ännu mer kraftfullt religiöst liv.
Vassula måste verkligen ha många fiender; det har den helige fadern också; Jesus hade också sådana. Förresten, alla de som säger ”sanningen” har sina fiender främst för att det är rättvist. Det är därför som bara de som inte har fiender inte borde vara värdiga.
Jag erkänner att Vassulas skrifter har hjälpt mig mycket; jag har aldrig känt mig ensam i min smärta och mitt lidande sedan jag började läsa dem. Lyckligtvis är det inte många som känner till mina sorger och mitt lidande. Ändå har jag aldrig känt mig ensam längre, sedan jag blev bekant med Vassulas böcker, som ni erbjöd mig.