Ett datum

En av de största synderna mot enheten är att fira påsk på olika datum. Uppståndelsen är kärnan i den kristna tron, utan den finns det ingen kristendom, men nästan varje år firar de östra och västra kyrkorna påsk på olika datum. Vissa år firar katolska, anglikanska och protestantiska kyrkor så mycket som fem veckor från sina ortodoxa bröder och systrar, medan det andra år kan infalla på samma datum.

”Kommer Jag, broder, ännu en gång att gå igenom det lidande som Jag har uthärdat år efter år? eller kommer du att ge Mig vila denna gång? ska Jag åter under denna årstid dricka er splittrings Bägare? eller vill ni ge Min Kropp vila och för Min skull ena Påskfirandet?”

Genom att enas om Påskens datum kommer du att lindra Min smärta, broder, och du skall finna glädje i Mig och Jag i dig; och Jag skall ge synen tillbaka åt många; (14 oktober 1991)

”säg dem som arbetar för enhet att se upp mot skyarna; ser ni hur långt de är från jorden? så långt bort är deras hjärtan från varandra; så mycket är de åtskilda; när skall de genom ett enhälligt beslut utfärda en kungörelse om att fira Påskhögtiden på ett gemensamt datum?”(21 december 1992)

Fler meddelanden om att förena påskdatumet: klicka här

Försoning

Herren gav Vassula en inre vision av de tre järnstängerna som symboliserar de tre stora kristna samfunden, katoliker, ortodoxa och protestanter, som kallats att mötas genom att böja sina huvuden. Men för att mötas måste de böja sig. Och böjning betyder försoning.

”Jag behöver första och främst försoning och djup ånger från alla kyrkor.” (18 maj 2013)

Herren är mycket missnöjd när vi skiljer oss från varandra och inte accepterar varandra. Genom att inte försonas bevisar vi bara för resten av världen att kärleken saknas inom oss och att vi inte vill böja oss i ödmjukhet för att få enhetens frukt.

Alla måste böja sig i ödmjukhet och kärlek. Människorna i varje kyrka bör vara villiga att dö från sitt ego och sin stelbenthet, och genom denna handling av ödmjukhet och lydnad för sanningen kommer Kristi närvaro att lysa i dem.

”Böj er! böj er så att ni kan försonas och förenas, ödmjuka er så att ni kan enas.” (21 juni 1988)

så länge som ni inte försonas i ödmjukhet med varandra och älskar varandra som Jag älskar er, kommer er separation att förbli; (27 mars 1992)

Försoning och enhet sträcker sig också utanför kyrkan…
Herren uppmanar till enhet och försoning mellan familj och vänner eftersom allt som är splittring INTE kommer från Gud

Som kristna måste vi också respektera människors frihet och undvika att använda oetiska metoder för att få människor att konvertera. Interreligiösa möten bör vara äkta och syfta till att främja förståelse och respekt för varandras religiösa traditioner och avstå från att förringa dem. På så vis vinner vi försoning och fred.

Alla religioner har en viktig roll att spela för att upprätthålla fred och försoning. För försoningens frukt ger fred, kärlek och acceptans av varandra.

”Kom, alla som inte har försonats med Mig, kom, kom och Försona er och ta emot Min egen Frid.” (3 december 1988)

ett altare

Att förena påskdatumen är bara det första steget för att besvara vår Herres kallelse. Centrum för vår fulla förening, öst och väst, katoliker, ortodoxa och protestanter, är när vi kan bryta bröd tillsammans och dela eukaristin i kyrkan.

”Enas! församla er! åkalla Mitt Namn tillsammans! konsekrera Min Kropp och Mitt Blod tillsammans!”(14 oktober 1991)

”Enhet är inte att göra skillnad mellan er under Mitt Heliga Namn, enhet är att dela den Heliga Kommunionen och tro på Min verkliga Närvaro i den Heliga Eukaristin; enhet, Mitt barn, är att dela era rikedomar med varandra.” (13 april 1991)

”Se, vilken glädje Jag skall känna när ni samlas omkring Ett Altare och prisar Mig, vid detta Altare; när ni skall erkänna era misstag, ångra ert uppror och påminna er om Min Kärlek till er, och älska varandra som Jag älskar er.” (19 april 1988)

Det finns många människor runt om i världen som försöker leva efter budskapen i True Life in God och praktisera enhet på det sätt som Vår Herre kallar oss till. Två sätt att åstadkomma detta är genom ekumeniska pilgrimsfärder och bönegrupper inom ramen för True Life in God.

Bönegrupper

Även om det finns otaliga fördelar för läsare att samlas och be tillsammans, är det primära uppdraget och syftet med en ekumenisk bönegrupp för Sant Liv i Gud att be för enhet och för att förena påskdatumen eftersom detta är vår Herre Jesu Kristi stora önskan. Vi kan vara enhetens första frukter genom att samlas och be tillsammans i ett hjärta och med en röst.

Vassula får många förfrågningar om att be för kristen enhet:

”kom nu låt oss förenas i bön; en bön till Fadern för Enhet” (20 maj 1987)

”Så be, mina älskade, be för denna Enhet som Jag, Herren, nu förbereder” (19 juni 1989)

”Jag inbjuder er alla idag att be för Enhet; för att bli enade måste ni älska, för att bli enade måste ni vara ödmjuka och lydiga” (Vår Heliga Moders budskap den 8 januari 1991 till bönegruppen, för den 19 januari 1991)

Det är Gud själv som kallar till bönemöten för enhet, som Han sade i ett budskap till Belgien den 20 oktober 1991, där böner från hjärtat, förenade med Jesu hjärta, är grunden för att återuppbygga Hans kyrka:

”Jag har kallat på dem, församlat dem här idag för att be tillsammans; Jag önskar få se Mina barn förenade; Jag vill att hela Min Kyrka skall vara enad; de som framhärdar i att förbli åtskilda har redan skilt Mitt Hjärta från deras eget; inse hur allvarlig er splittring är, hur brådskande Min Kallelse är och vilken betydelse Min begäran har; Jag behöver ert hjärta för att förena er och bygga upp Min kyrka på nytt, förenad till en inuti ert hjärta; allt Jag ber om är kärlek, för att bryta ned splittringens barriär; be, ni som har get Mig ert hjärta och förenat ert hjärta med Mitt Heliga Hjärta för Mina Kyrkas Enhet;” (20 oktober 1991)

Riktlinjerna för bönemötena var utformade för att dela med sig av det rika bönelivet från olika kristna traditioner, inklusive det heliga rosenkransen: ”Jag önskar att ni ber Rosenkransen” (25 januari 1988)

Pilgrimsfärder

Vartannat år anordnar vi, läsare och bönegrupper av True Life in God från hela världen, ekumeniska pilgrimsfärder till heliga platser, ofta med bibliskt ursprung, såsom det Heliga landet, Egypten, Grekland, Rom, Libanon, Turkiet, Syrien och Jordanien. Vi gjorde också en historisk pilgrimsfärd till Ryssland eftersom Herren talar så mycket om Ryssland och dess roll i enheten.

Under dessa pilgrimsfärder kommer människor från hela världen – mer än 60 länder, som representerar mer än 16 kristna samfund, däribland flera religiösa och prästerliga företrädare, såsom kardinaler, metropoliter, ärkebiskopar, biskopar, ärkebiskopar, präster och ordenspersoner.

Dessa ekumeniska pilgrimsfärder ger oss möjlighet att praktisera enhet på ett mycket unikt sätt. Vi kallar upplevelsen för en ”dialog om livet”. Vi, från olika kyrkor och utan att göra åtskillnad, äter tillsammans, vandrar tillsammans, besöker heliga platser tillsammans, ber tillsammans och firar tillsammans. På så sätt lär vi känna varandra och vi presenterar våra ”rikedomar” och traditioner för varandra.

Vi LEVER enhet eftersom vi samlas med försoning och enhet i våra hjärtan. Vi är levande enhet.

Ett intressant budskap från Herren inbjuder oss att uppleva något ganska ovanligt: ”Låt Mig ge dig en reträtt och en pilgrimsvandring i Min Kropp … kom, du skall ha din vila i Min Kropp… ” (28 januari 1997). Hans hjärta, Hans Mun, Hans Fötter, Hans Händer, Hans Öron och Hans Ögon gör att vi kan bli Kristuslika genom att ta emot sant liv från Honom. Ett språk som förvisso är symboliskt, men som i sig innehåller löftet om konkreta nådegåvor för våra liv, inte bara personliga utan också kyrkligt. Herren påminner oss om detta: ”Jag kommer för att säga er att Min Kropp är Min Kyrka” (8 mars 1987). Och att ”Min Kyrkas enande kommer att bli Förhärligandet av Min Kropp;” (10 juni 1987) Det är därför också i kyrkan, som är Kristi kropp, som denna pilgrimsfärd äger rum. Pilgrimsfärderna som organiseras av läsarna av True Life in God är bara det perfekta tillfället att förhärliga Hans Kropp, att låta Hans Kropp läka från såren av vår uppdelning: ”församla er, Mina älskade; förstärk Min Kyrka; ena er, Mina älskade, kom samman igen, var ett” (12 december 1987)