10 augusti 1992

(Motsättningarna på Rhodos)

O, Herre, varför finns det så mycket styvsinthet? O Herre, jag börjar lära mig att stora namn inte ger vishet; det fanns en tid då jag hoppades mycket på deras ord när deras mun förkunnade: ENHET och FÖRSONING, men jag ser inte ens början på någotdera …

frid vare med dig; din bitterhet undgick Mig inte; har Jag någonsin sagt att Jag kommer att överge dig?

Nej, Herre.

så varför oroar du dig? Jag skapade dig för detta uppdrag;

kom, se på Mig; du kommer alltid att äta av det goda med Mig och ditt bord kommer alltid att vara fullt när du är med Mig; människa! Jag skall leda dig på den väg du måste gå; göm dig i Mitt Hjärta när du behöver vila; tappa inte modet; Visheten skall vägleda dig; helga din tid åt Mig så skall Jag använda dig för Mina planer; Jag skall låta din mun bli skarp som ett tveeggat svärd när du uttalar Mina Ord; Jag avser att lära ut rätta domar till de okunniga; om du tillåter Mig att använda dig skall Jag genomföra Min Plan; intill dess att allt har blivit verkställt och genomfört, kommer inte Min brinnande längtan efter enhet och försoning bland er alla att förminskas; Jag har genom dig skrivit ner hur Jag vill att ni skall enas; från allra första början har Jag talat klart och tydligt;

Vassula, Mitt barn, har du inte läst att även lite jäst räcker för att hela degen skall genomsyras? ge Mig därför inte någon dom i förtid;