7 mars 1988

(Jag bad Gud att lyfta bort min slöja för bara ett ögonblick. Jag stod och såg på alla dessa Budskap. Plötsligt slogs jag av kvantiteten och arbetet med dessa sidor, något jag aldrig skulle kunnat åstadkomma ensam, på så kort tid, och jag överrumplades av en egendomlig känsla, en känsla som liknade chock! Det var som om jag började förstå alltsammans på djupet. Jag är mycket skakad,)

Jesus, har vi verkligen arbetat tillsammans?

Vassula, ja, vi har arbetat tillsammans!1 vill du kyssa Mig nu?

(Alldeles omtumlad reste jag mig, gick fram till den Heliga Svepedukens porträtt och kysste Jesus.)

ser du? ser du hur det känns när Jag lyfter något av slöjan som jag lagt över dina ögon? kom, tvivla aldrig på Min Försyns Verk, de är alla avsedda för att återställa Mitt Hus och samla Mina lamm; de är till för att vattna Mina blomstersängar; kom, Jag, Herren, skall alltid påminna dig om Min Närvaro;

Vassula, we us?

Vassula, vi oss?

O Ja, Herre, vi, oss.

kom;


1 Jag var chockad, jag darrade, grät.