4 februari 1988
(Jesus är så tydlig denna morgon. Ibland är jag så rädd att allt det här är fel, att jag kanske inte ser Honom utan bara tycker mig se Honom. Men när det är så här lyckas Han ändå övertyga mig om att allt är exakt så som Han visar mig.)
Är det verkligen Du, Jesus?
Jag är; du såg Mig så som Jag har lärt dig; Jag skall visa dig Mitt Hjärta; skriv vad du ser och känner i Min Närvaro;
(Jag känner att under dessa ögonblick av Guds Närvaro blir jag full av lycka och hänförelse. Jag vill inte att detta ögonblick någonsin ska ta slut, jag behöver inget mer, allt omkring mig blir meningslöst och oviktigt. Guds Närvaro uppfyller varje tomrum. Det fyller en och man känner sig nöjd; fullständigt hel. Jag ser Honom, klädd så som vi känner igen Jesus. Mina öron uppfattar nästan fysiskt ljudet av Hans livklädnad, Hans steg; nu står Han på min vänstra sida medan jag har fallit på knä vid mitt lilla bord med Hans bild på den heliga Svepeduken framför mig. Där står också en ikon av Jungfru Maria med Jesusbarnet. Jesus står en halv meter från mig, Hans Heliga Ansikte är skönheten Själv. Han bad mig att se på Honom. Han visade mig Sitt Hjärta. Hela Hans Bröst var lysande, skinande, glödande av Kärlek.)
allt är rätt; allt du urskiljer är riktigt; O Vassula, Min Vassula, vad Jag älskar dig; käraste själ, du kan komma till Mig när du önskar; du har sett Mitt Hjärta; när du öppnar våra möten för dagen, börja med bönerna;
(Jag bad dessa böner i början, men sedan slutade jag. Jungfru Maria påminde mig om att fortsätta. Efter påminnelsen gör jag det regelbundet. Här förklarar Jesus för mig hur jag skall påbörja varje dags skrivande med dessa tre böner, för jag var inte säker på om jag skulle göra det varje gång innan jag började skriva, vilket kunde bli tre eller fyra gånger dagligen; ibland för en enda mening, eller om Han menade en gång om dagen, som en början.)
Vassula, samla Mina barn och läs Budskapet som Jag gav för någon tid sedan;1 Jag vill att du skall läsa Det för dem; Jag älskar dem och Jag Är mitt ibland dem; Min skapelse, ni är Mina, ni är Min säd; Mina älskade, Jag är er Frälsare; vill ni återvända till Mig, vill ni falla i Mina Armar? Jag skall förlåta era synder, kom och ät Mitt Bröd, kom och smaka Mitt Vin; om ni omvänder er skall Jag förlåta er; lyssna hur Mitt Hjärta slår; varje slag är ett rop på en själ;
Vassula, vill du läsa detta och Mitt föregående Budskap för dem?
Ja Herre, det ska jag.
(Senare.)
(Efter att ha läst ett brev från en vän med ett tidningsurklipp som handlar om varför kyrkor och folk är så misstänksamma mot ’uppenbarelser’, förstår jag att det är mycket svårt för en präst att acceptera denna uppenbarelse, då det finns många falska och påhittade. Ändå kan jag inte glömma hur skeptiska de var också mot Miraklet i Fatima. Idag är de skeptiska mot Garabandal och i morgon kommer de att acceptera det, kanske för sent. Skepticismen är för stark.)
Fader, jag är…2
säg det;
… rädd att Påven kommer att avvisa budskapen. Varför skulle han tro mig, varför skulle någon tro mig? om det ändå hade hänt dem! Bara då…
Vassula Jag gav dig Mitt Bröd och Jag gav dig frukt ur Min trädgård; Jag lät dig äta ur Min Egen Hand; O älskade barn, vem omvände dig, var det inte Jag? vem lärde dig att älska Mig, var det inte Jag? vem sökte efter dig och fann dig död, bland de döda, och böjde sig ner för att lyfta dig och uppväcka dig, var det inte Jag? vem bar dig med Medlidande till Mitt Hus för att läka och vårda dig och gav dig hälsan åter, var det inte Jag? vem undervisade dig dagligen om Mina Vägar, var det inte Jag? och vem är det som nu omvänder Mina barn? är det inte Jag?
Jag är din Frälsare; Vassula, du är en del av Mig nu; du kan inte överleva ensam, du behöver Mig; liksom en gren inte kan bära frukt på egen hand, utan måste vara fäst på Trädet, så är du med Mig; din frukt kommer ifrån Mig, Min Frukt livnär många; Min Frukt3 är ditt vittne; de som tvivlar kan känna dig av din frukt; ”ett gott träd ger god frukt”;
när Mina hungrande barn smakar Min Frukt och återvänder till Mig, med ångerns tårar i sina ögon, är Jag lycklig, så lycklig Jag blir! Jag rycker dem ur djävulens grepp; Vassula, ha tålamod; Jag har sagt att Mitt Ord är som en rinnande bäck; från en bäck kommer den att börja strömma fram som en flod, allt bredare, sedan kommer det att forsa fram och Mitt Ord skall bli till en vidsträckt ocean, en Ocean av Kärlek, som genomsyrar era hjärtan med kärlek, och Kärleken kommer att vara hos er som Kärlek;
Jag har varnat dig, Vassula, för att många kommer att förkasta dig;4 lär dig att acceptera; Jag blev avvisad av många, och deras förhärdelse fick Mig att gråta!
(Jesus talade till mig som man talar till ett barn, med ett leende samtidigt som Han försökte övertyga mig om hur svårt även Han hade det.)
kom, du kommer att lära dig; Jag älskar dig, Jag skall stödja dig, Jag kommer att omvända många fler;
oss? vi? känn Min Närvaro; du gläder Mig när du gör det;
Ja Herre. Jag tackar Dig för Ditt stöd, Herre.
