21 april 1998
Må Herrens ljuvlighet vara över oss!1
åh, gå in i din Herres glädje! ja? säg det!
(Jag ville klaga på en sak.)
Varför berövar Du mig Ditt sällskap?
kom, säg vad du vill säga ….
Och Du gör det som om Du finner nöje i det genom att frambringa alla möjliga händelser som hindrar mig från att använda den gåva Du har gett mig: att vara i Din ljuvliga Närvaro som är Ljus.
Jag har gett dig en krans som aldrig skall vissna, och Jag har döpt dig med Eld; Jag har gett dig andlig föda och dryck; hur kommer det sig att du i vissa stunder inte förstår Mig? Jag kunde nu ha gett dig ett skarpt svar, men med tanke på de ord du sade till Mig häromdagen,2 ur djupet av ditt hjärta, skall du veta att Jag tuktar dig motvilligt; Jag känner fortfarande väldoften av dina kärleksord; Jag tog emot dina ord som ljuvlig myrradoft, Mitt hår är täckt av droppar från dina aromatiska ord och Mitt huvud är omgivet av väldoft, du har bundit 3 Mig med dina ord …. men Jag säger dig, du går igenom denna försakelse för att Jag därigenom skall kunna få dina frukter att mogna; ja, Jag är ditt Solsken, men ett träd behöver också regn för att kunna växa och föröka sitt bladverk och sin frukt; när din själ inte känner Mina strålar för en stund, vet att Jag i den stunden förnyar dig igen;
och säg Mig nu, hur känner sig din själ just nu?
Just nu känner jag mig betagen av Gudomlig Nåd….
sluta då att plåga din själ och att förebrå Mig; var istället tacksam för all nåd Jag har ingjutit i din själ; Jag förbereder dig på att ta emot ett gudomligt besök från den Helige Ande som skall anförtro Sitt Budskap4 åt dig och som med Sitt Upphöjda Tema skall lämna ett evigt minne till detta släkte och till alla kommande släkten;
Min ömma maka, var i Jesus liksom Jesus är i dig; Jag är för dig liksom du är för Mig;5 var och en av oss är till för den andre och så fullkomligt förenade och hoptvinnade att åtskilliga själar har sett Mig i dig och dig i Mig;6 låt Mig få nöjet att se Mig Själv i dig; Jag njuter ofantligt dessa stunder då Jag blickar in i Mig Själv; Jag har verkligen klätt dig i Mig för att äga dig och Jag har gett dig Min Nåd för att du skall äga Mig av Nåd; kalla det, om du så önskar: Guds dårskap, Gud är förälskad i sin skapelse till dårskap7
förstår du? lugna därför ner ditt hjärta och förstå dessa stunder då Jag berövar dig känslan av Min Närvaro;
Jag vet att om Du inte hade visat Dig för mig i början (1985), skulle jag fortfarande vara där ute bland gravarna och de förruttnade. Hade det inte varit för Din Nåd hade jag nu varit förruttnad själv. Min själ längtade efter Dig, när Du lät Dina regn falla så länge över mig…
men nu, Min duva, har Jag inte befriat dig från dina smärtor? hör Mig, Vassiliki: vet att medan du var i försakelsens tillstånd, vilade Jag i ditt hjärta ….
var välsignad och finn din tröst i Mitt Hjärta;
Ps. 90:17
