Min Herre, må varje ord från min mun finna nåd och ge tröst åt Ditt Heliga Hjärta;
Du världens Återlösare, varför smider de planer mot Dig gång på gång?
Du Tröstare för Din familj, varför tynger de Dig ständigt med sorg och smärta?
Du människosläktets Vän, varför förnekar Dina Egna Ditt sårade Hjärta och reser stridens baner genom sina synder livet igenom?
Himlarna förkunnar öppet Din Äraoch Din Röst hörs till jordens yttersta gräns, den ropar ut:
”återvänd till Mig så ska Jag låta er själ få liv på nytt;”
men smädelser är vad du tar emot min Återlösare; ack, så många skrattar åt Ditt Rop, min Tröstare!
Du människosläktets Vän, Fullkomliga Skönhet, Trefaldigt Heliga Ljus, Din Kärlek blir åter förrådd, förnekad och ifrågasatt; Dina fiender fördubblas och deras våld förökas;
Du Offerlamm, anklagad av Dina anklagare, ständigt angripen av Dina angripare, när skall Du synas på Din häst som: Rättvisans Stridsman?”