19 juni 1993

Genom alla tider Herre,
visar Du att Du är vår Frälsare.
I Din Barmhärtighet och Kärlek
är det Du Själv som återlöser oss;
Du slösar Din Kärlek på oss
genom att kalla var och en av oss vid namn.

Allra mildaste Jesus,
än en gång stiger Du ned från Himmelen
för att påminna oss om
att den som lever efter Din Kärleks Lag
kommer att leva i Gud och Gud kommer att leva i honom.
Hur kommer det sig att så många är upproriska
och bedrövar Din Helige Ande?
Hur kommer det sig att så många för krig mot Dig
Hur har leran som Du format förvandlats till Din fiende?

Varför, Herre, har Du tillåtit så många
att vika av från Din Väg
med förhärdade hjärtan, utan att frukta Dig?
Varför har du tillåtit upprorsmännen
att komma in i Din Helgedom
och bli en styggelse för Dina Ögon?

Vassula, Jag har sagt dig att Jag har sänt Mina Varningar med olika profeter,¹ men ditt släkte tar inte Mina profeters ord på allvar; idag, när Himmelen talar, har de inte det ringaste intresse; Jag hinner knappt uttala ett ord genom Mitt språkrör, innan de slår honom och de gör slut på honom; men Mitt Hus kommer att byggas upp på nytt av de fattiga, de halta och lytta, de blinda och lama; de sista skall bli de första och de första de sista; Jag har öppnat ögonen och öronen på de värsta bland er och gjort dem blinda och döva, som gjorde anspråk på att kunna se och höra; Mitt Namn skall åter bli vördat och tillbett;

Mitt barn, tröttna aldrig på att få möta Mig; du har ännu inte sett något av Mina Mysterier, varelse, så bli inte överväldigad var gång Jag kommer och besöker dig så här …. träd nu in i Mina Sår;

Jag är med dig, för din och andras frälsnings skull;