25 december 1990
(Juldagen)
Jag skall förkunna Ditt Namn för mina bröder1
och prisa Dig i den stora församlingen2
vare sig de3 tycker om det eller inte.
dotter, trots att många av er inte känner vägen till Frid och Enhet, misströsta inte; hoppas på Mig. Jag skall komma och trösta er snart; och du, Mitt barn, dina enträgna böner4 har hörts av alla i Himmelen; Jag skall komma och ena er; Mitt Ord har utgått från Mig och Min Vilja skall ske; under tiden, ropa till ett land som du aldrig har känt och ge dem de föreskrifter som Jag har gett dig, och om någon ’vis man’ nu och då anklagar dig för att kalla Mig Fader, påminn honom om att idag är ett Barn fött, och Hans Namn är Underbar-i-Råd, Väldig-Gud, Evig-Fader, Fridsfurste;5
be för dem som kallar sig Laglärda, be att de får en ödmjuk och fattig ande; be att alla jordens länder kommer till Mitt Ljus och att hämndlystnaden som tär i deras hjärtan slits bort så att Jag kan innesluta deras hjärtan i Min Frid; be att öst skipar fred med väst och norr med söder; be att denna omåttliga stolthet och högdragenhet som gripit vissa av Mina Herdar, ersätts av ödmjukhet; be att de förstår vad Jag menat med: ”Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare; och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav; liksom Människosonen har kommit, inte för att bli tjänad utan för att tjäna och ge Sitt liv till lösen för många;”6
efterlikna Mig, er Herre, så får ni leva …
Ps. 22:22
