1 oktober 1990

Min Vassula, det är Jag, Herren, känn Mig, Jag är nära dig, urskilj Mig;¹

Jag delar Mitt Kors med dig, Min Törnekrona och Mina Spikar; Jag har utvalt dig och fört dig ur de dödas land och återuppväckt dig i Mitt Hjärta för att göra dig till ett offer för Min Omättliga Kärlek, och till ett försoningsoffer för många själar som föredrar att förbli splittrade och göra åtskillnad mellan sig under Mitt Heliga Namn; Jag delar Mina lidanden och Min sorg med dig, dotter; trösta Mig så skall Jag trösta dig;

Vassula, Mitt barn, Jag har uppväckt dig för att stilla Min Rättvisa, Jag har uppväckt dig för att glädja Min Själ; frukta då inte, Mitt barn; Min Fader har funnit behag i dig för allt vad du inte är; du har inga förtjänster, inga alls, men Jag har utvalt dig trots din uselhet, ty Min Trofasthet och Min Mildhet är utan gräns; offra mer, Mitt barn; – Min rökelse och myrra! vad Jag älskar dig! Jag skall göra dig brinnande för Mig, din Gud, och lydig mot Mina Bud; Jag skall smörja dig med Min olja; O Min egendom, lev i Mig och tillåt Mig att leva i dig! Jag är Han som du aldrig borde motstå, aldrig svika, aldrig förneka!

Jag är Han som andas in Liv i dig! tillåt Mig ta dig helt i besittning, gör inget motstånd mot Mig; överväldigar Jag dig inte med ynnestbevis? förtär Jag dig inte helt och hållet i Mitt Hjärtas Flammade Låga? har Jag inte visat dig för Mina änglar och för de Heliga som lever i Min himmelska Församling? har Jag någonsin undanhållit dig från lidande, själ? därför tillkommer det dig nu att älska Mig; det tillkommer dig, själ, att falla ned inför Mig och tillbe Mig; det tillkommer dig nu att glädja Min Själ och ta emot Mig i Mitt Heliga Offer;

kom … kom … närma dig Mig, tillåt Mig att då och då viska Min Kärlek i ditt öra; tillåt Mig att smeka dig med Min Ömhet; tillåt Mig att smeka dig med Mina Välsignelser; kom och luta ditt huvud mot Mitt Hjärta; du är inte bara Min skrivtavla, själ; du är också Min älskade brud som Mitt Hjärta älskar och vill sjunga för; Min Röst är ljuv; och Mitt Hjärta en Glödande Smältugn av Kärlek; och Min Väldoft är tilldragande och ljuvlig;

se hur Jag skyndar till dig innan du ens har öppnat din mun eller sagt ett ord till Mig? som en blomma bland tistlar är du nu inför Mig; som ett nät utkastat i havet har Jag kastat ut dig för att fånga själar åt Mig, din Konung;

om du inte vet det, Vassula Min dotter, så säger Jag dig nu: följ spåren av Mitt Blod och ta på dig det Kors Jag har anförtrott dig; följ spåren av Mitt Blod, dessa spår som du sökt från din ungdom,² de skall leda dig till Mig, in i Min Famn och in i Mitt Hjärta; O Vassula! Jag skall beskydda dig som Min Ögonsten; Jag har lyft dig ur avgrunden för att ge dig en plats tillsammans med Mitt Hjärtas utvalda själar; Jag har äktat dig för att dela Mitt Kors som vår brudsäng och hädanefter gjort dig till Min för evigt;

sänk nu din blick inför din Konung och Brudgum; sänk din blick och låt Min Hand vila på ditt huvud för att välsigna dig; och andas Min Kärleks ljuva Suck på din panna, Min Ömhets Andedräkt; Mitt barn, Jag skulle vilja se dig fri från all oro; Jag bara väntar på att ge dig nåd; Jag bara väntar på att få gömma dig i Mitt Heliga Hjärta för alltid, där du skall finna Sann Frid;