19 april 1998

Herre?

Jag Är; frid vare med dig;

låt det bli känt: de munnar som ropar smädelser mot dig, ropar smädelser mot Mina gåvor till dig; de kommer att känna den synden vila tungt över sig om de inte stiger fram och ångrar sig!

Jag skall upprepa vad Jag redan sagt till dig, Jag har förenat ditt hjärta med Mitt för alltid och Mina löften står fast; Jag har förenat ditt hjärta med Mitt så att det är i säkert förvar, så det inte går att dra upp det med rötterna; du, Min duva, är fast rotad i det som ger liv och frihet; Mitt dyrbara barn, lugna ditt hjärta och fäst inte någon uppmärksamhet vid det våldsamma förtalet mot dig, de vet inte om att de förtalar Mig och inte dig, och tillfogar Mig djupa sår på Min Kropp; dessa som i sin bristfällighet framhärdar i våldsamma anklagelser mot Mitt Verk kommer till slut att få sin andel ….

i Min Oändliga Kärlek skall Jag växa till i dig, och medan Mitt Huvud vilar på ditt hjärta skall Jag fortsätta att viska i ditt öra Min Kärlek och Mina frälsande och befriande ord;

elev, kom ihåg, bli inte modfälld; se dig omkring; Jag har vunnit frukter genom Mitt Gudomliga Verk, så lyft ditt ansikte mot Mig och le, le och gör Mig lycklig;

Nu har jag förstått att vår Gode Herre är så nära oss och känner allt. Om vi känner oss olyckliga blir Han olycklig därför att vi är olyckliga;

tillåt Mig nu att vila i Min himmel¹ medan du reflekterar över Mina Ord;