16 februari 1990

(Tidigt på eftermiddagen böjde (…) och jag knä framför mitt lilla altare för att be rosenkransen, de smärtorika mysterierna. Så snart vi påbörjade det smärtorika mysteriet i Getsemane, fick jag mycket svårt att uttala orden, jag var oförmögen att säga någonting, och det verkade som om min ande på nytt föll i hänryckning och på detta sätt gick jag in i Jesu ångest i Getsemane. Detta fortgick fram till det sista ’Hell dig Maria’. När sedan (…) som fortsatte, påbörjade det andra mysteriet, gisslingen, kastades jag våldsamt ner på mattan och blev liggande med armarna något sträckta över mitt huvud; Jag genomgick gisslingen. Min kropp skakade våldsamt varje gång “piskan” föll över mig. Denna första gång förberedde vår Heliga Moder mig för varje mysterium. Och på detta sätt genomgick jag hela Kristi Lidande till Korsfästelsen, Hans ångest och Hans lidanden. Jag hade inga fysiska smärtor, alla smärtor var inre.

Ungefär en timme senare gick jag igenom hela Kristi Lidande igen. Sedan omkring 18.30, genomled jag hela Kristi Lidande igen, kraftigare än någonsin.)

denna Gåva är nu given åt dig genom Min Kärlek; du har inte förtjänat Min Gåva, inte desto mindre är Jag din Gud och Jag har överseende med alla dina svagheter och dina synder har Jag förlåtit;