Jag skulle vilja börja med att tala om gudomliggörande, som den beskrivs i den östra kyrkotraditionen. Gudomliggörande kallas ”theosis” på forngrekiska.

”Theosis” har tre faser: först den renande vägen, eller katharsis, som sker genom ”metanoia” (ånger) som renar sinnet, kroppen och själen till nivån av ”theoria”, vilket är den inre reningen av våra själar när vi strävar efter en djupare förening med Gud. På ett renande sätt leder Guds nåd oss genom en återupplevelse av påskmysteriet – Kristi eget lidande, död och uppståndelse – som renar, helar och återuppbygger vem vi är i Jesus Kristus.

Andra fasen: upplysning, den upplysande vägen, visionen av Gud, eller ”theoria” eller på latin contemplatio, kontemplation; är ”att titta på”, ”betrakta”, ”att vara medveten” om Gud eller det Gudomliga. ”Theoria” är upplysningen från visionen av Gud eller reningen av hjärtat, det är neotisk bön och visionen av det oskapade Ljuset. Minnet av Gud i en person avslöjar gemenskap med Gud och är därför som en bön. Ansträngningen att ständigt åkalla det heliga namnet Kristus med bönen ”Herre Jesus Kristus, förbarma dig över mig, syndare”, förnyar ständigt minnet av Gud och gemenskapen med Gud. Det är på grund av detta som aposteln Paulus skrev till tessalonikerna och sa: ”Be utan uppehåll”.

Genom att minnas Gud och be avslöjar människan den sanna ädelheten i sin natur, som utgör gränsen mellan den synliga och osynliga världen och ”gudomliggörelsen i Kristus”. De övervinner fysiska nödvändighet och sträcker sin existens till Gud och känner sig befriade från allt som håller dem fångna på jorden.

Den tredje fasen kallas apatheia som på grekiska betyder a: – ’utan’ och pathos: – ’passion’. Det syftar på ett sinnestillstånd där man inte störs av passionerna. Det kan också översättas till oföränderlighet eller lidelsefrihet. I den östra traditionen är theosis eller gudomliggörandet det huvudsakliga syftet med människans liv. Theosis är det eviga livet som består av att växa i likhet med Gud genom intim gemenskap med Honom, helgonlivet, den förenade vägen, eller theosis. Det är det heliga livet i Gud, givet i Jesus Kristus ges till den troende genom den Helige Ande som uttrycks genom de tre faserna av theosis, som börjar i detta livs strider, ökar i erfarenheten av kunskap om Gudoch fullbordas i den troendes uppståndelse, när Guds seger över rädsla, synd och död, som förverkligades i Jesu Kristi korsfästelse och uppståndelse, blir uppenbar för den troende för evigt.

Resan mot theosis – den asketiska praktiken – inkluderar många former av praxis. Det mest uppenbara är det som ges till oss genom ökenfädernas klosterliv. I klosterlivet är ”hesykasm” det viktigaste vägen för att etablera en direkt relation med Gud. Att leva i kyrkans gemenskap och regelbundet delta i sakramenten, särskilt nattvarden, tas för givet. Det är också viktigt att odla ”bönen från hjärtat” och ”ständig bön”, som aposteln Paulus skriver om i 1 Tessalonikerbrevet 5:17. Den oavlåtliga från hjärtat är ett dominerande tema i ökenfädernas skrifter, särskilt i Filokalia. Ökenfäderna eller ökenmunkarna var tidiga kristna eremiter som främst levde i Scetesöknen i den romerska romerska provinsen Egypten, med början omkring 300-talet e.Kr. De anser att man kan nå theosis genom att leva ett oklanderligt kristet liv, krönt av en trofast, varm och till sist tyst, oavbruten bön från hjärtat. ”Hesykasm” (kommer från grekiskans hesykia – medvetet vila i Gud) är den asketiska praktiken att använda den inre, oavbrutna Jesusbönen ”bönen från hjärtat” tillsammans med särskilda andningsövningar, för att övervinna sin lägre, självcentrerade natur och återfå identiteten med Gud.

Den fullkomliga bönen är noetisk och samtidigt ”av hjärtat”. Sinnet ber i hjärtat, som är centrum för vår existens. På så sätt ber hela människan, från sitt innersta jag och sitt centrum, och uppfyller Guds uppmaning: ”Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela din styrka och av hela ditt förstånd” och ”din nästa som dig själv”. Hela människan offras till Gud. För denna bön används ”bönen om en enda tanke” (”Herre Jesus Kristus, förbarma dig över mig, syndare som jag är”), vars kortfattade åkallan hjälper till att koncentrera intellektet och fördjupa sinnet i hjärtat. Utifrån sina erfarenheter skrev de heliga – niptiska – fäderna om sättet och metoden för denna bön. Det finns en samling av dessa heliga fäders verk som kallas Filokalia vilket betyder ”kärlek till det vackra”.

Vad är Noetisk bön från hjärtat? ”Angående noetisk bön, bönen från hjärtat och vaksam bön”

Säg först: ”Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig, syndare. Denna bön, som huvudsakligen kallas noetisk bön, kallas också ”bönen från hjärtat” och ”vaksam bön”. När du säger bönen med ditt intellekt och upprepar den mystiskt inom dig i stillhet, med din inre röst, kallas den noetisk bön. När du säger bönen från djupet av ditt hjärta med stor spänning och inre kraft, då kallas den ”hjärtats bön”. Den kallas ”vaksam bön” när, på grund av din bön eller på grund av Guds oändliga godhet, nåden från den Helige Ande besöker din själ och rör vid ditt hjärta, eller du får en gudomlig vision, som ditt sinne blir vaksamt och fokuserat. När du utövar noetisk bön och upprepar den som du bör, och den Helige Andes nåd besöker din själ, då blir namnet Jesus som du mediterar över med ditt intellekt mycket tröstande och sötma för ditt sinne och din själ, så mycket att du aldrig kan upprepa det tillräckligt mycket.

När du praktiserar ”hjärtats bön” och Guds nåd berör ditt hjärta (när ditt hjärta blir medveten om bönen) och får det att uppleva ödmjukhet, så som Theotokos (Gudsbäraren, Jungfru Maria) blev havande med Guds Ord genom den Helige Ande, då blir den gudomliga namnet Jesu och hela den Heliga Skriften en outsäglig sötma för hjärtat; och varje andlig känsla i hjärtat (om jag får uttrycka det så) blir en ljuvlig ström av gudomligt ömhet som förgyller hjärtat och på ett underbart sätt gör det passionerat i eros och kärlek till sin Skapare och Gud. Ibland, när du utövar ”hjärtats bön” med smärtan från ett försvagat hjärta och sorgen från en ödmjukad själ, då känner din själ tydligt tröst och Guds besök. Det är detta som profeten säger: ”Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta.” Herren närmar sig dig osynligt när du ödmjukar ditt hjärta med bönen, som vi tidigare nämnde, för att visa dig en mystisk uppenbarelse. Herren visar dig en vision för att göra dig mer passionerad i det andliga arbetet med ditt hjärta.

Och så, när din själ, genom Kristi nåd, skådar en vision och fylls av ömhet på grund av din bön, då förstår du att ”vakande bön” inte är något annat än gudomlig nåd; det är den noetiska och gudomliga vision som ditt sinne skådat; som ditt intellekt är fast förankrat i, och din själ betraktar. Och då, när den Helige Andes gudomliga nåd besökte din själ, försiktigt rörde vid ditt hjärta och gav ditt sinne outsäglig sötma, kan bara du förstå och förnimma det inom dig själv, eftersom ömheten oavbrutet strömmar från ditt hjärta som från en outtömlig källa, medan ditt sinne upplever en ljuvlig sötma och din själ tröst. I den stunden besitter din själ en andlig djärvhet och ber på ett mystiskt sätt Gud, sin Formgivare och Skapare, och säger: ”Kom ihåg mig, Herre, i Ditt rike” eller någon annan vers ur den heliga Skriften.

Denna heliga och rena bön som äger rum i själen har en sådan kraft att den tränger igenom himlarna och når den Heliga Treenighetens tron, inför vilken den står som välluktande och doftande rökelse. Profeten sade om denna bön: ”Må min bön stiga upp som rökelse inför dig.” Gud i Treenigheten tar emot denna heliga bön på ett outsägligt och underbart sätt, och bönens frukt får i sin tur ta emot den Helige Andes gåva. Den frukt, som tas emot med vördnad och ödmjukhet, erbjuds och sänds till själen som en ovärderlig och himmelsk gåva från Gud över allt, som ett löfte om det framtida riket och adoptionen. Den själ som får den himmelska och gudomliga frukten av den Helige Ande på grund av sin bön, det vill säga genom ren bön, förvärvar gudomlig kärlek, andlig glädje, frid i hjärtat och stort tålamod under denna tidsålders svårigheter och frestelser; förutom förträfflighet och godhet i allt, orubblig tro, Kristi ödmjukhet och lidelsedödande självbehärskning. Alla dessa dygder kallas för ”den Helige Andes frukter”. Åt vår Gud vare ära och makt i evigheters evigheter. Amen

Den som förvandlar dig till att bli gudomliggjord är den Helige Ande, med vilken människan förenar sin vilja för att ta emot denna förvandlande nåd genom praktik och bön.

Låt oss nu vända oss till det som Gud berättar för oss om gudomliggörelse i budskapen från Sant Liv i Gud. I budskapen talar Gud om hur vi kan bli gudomliggjorda och bli Guds genom delaktighet och Hans adoptivdöttrar och adoptivsöner. Vår Herre säger att det är tillgängligt för var och en av oss. Den första nivån är avskildhet. Det är Jesus själv som lösgör oss. När Jesus besöker vår själ känner vi Hans Kärlek och vi ser våra synder. Genom att verkligen ropa till Gud och ångra oss av hela vårt hjärta renar Gud oss, förvandlar oss och leder oss till högre nivåer av helighet.

Från tidigt i SLIG budskapen, även i några senare SLIG budskapen säger Jesus:

Om du vill uppnå gudomliggörelse, Jag, Gud, som är odelbar i Min Helighet, ber dig att offra din vilja till Mig och dö från dig själv så att inget finns kvar av dig, inget! då ska Jag resa dig upp med majestät och kraft för att bli en del av Mig; Jag kommer att innesluta dig och omsvepa dig helt och hållet så att hela ditt jag blir en del av Mig; Jag vill göra din förvandling perfekt så att allt som var nedsmutsat av synd kommer att bli vackert och strålande av Mitt Ljus, heligt och totalt ärorik; sådan kommer du att träda in i Himlen; Jag är Himmelens Port;SLIG budskap, 30 september 2019)

”Jag, universums Brudgum, skall komma i hela Mitt Majestät till den själ som har gjort sig helt liten, och Min Kärleks Ande skall omsluta henne och dra henne in i den allra Heligaste Treenighetens Famn; den själ som har tagit emot en sådan intensitet av ljus kommer sedan att erhålla alla Himmelens dolda mysterier och Rikedomar, och medan hon ännu lever här på jorden kommer hon att börja leva som om hon levde i himlen, ty hon har då trätt in i det Saliga Skådandet; med andra ord, den själen kommer att få en försmak av vad det Saliga Skådandet är, detta Skådande som kommer att fullbordas i sin fullhet det ögonblick då hon kommer till himmelen …. ”SLIG budskapen, 5 augusti 2000

Jesus fortsätter:

Det står skrivet: ”lycklig den Du utväljer, den som Du inbjuder att bo i Dina Gårdar;” ja, den som inbjudits är inte längre ensam; de som var ensamma är nu i Mig och är välsignade; de har avsagt sig världen, sina vänner och sina släktingar, och avskilt sig för Min Äras skull; (det ger Mig större ära och Jag blir mer hedrad, när människor som lever ute i världen med så många frestelser som omger dem tar på sig denna avskildhet, och av egen fri vilja vänder ryggen åt allt detta onda och villigt erbjuder Mig sin vilja);

– alla som är i Mig befäster Jag
i Mitt Gudomliga Ljus; (SLIG budskap, 3 februari 2003)

Här är ett ord från ökenfadern Abba Zosimos om avskildhet:

”Med tiden förlorar vi genom försummelse till och med den lilla glöd som vi tror oss ha i vårt asketiska försakande. Vi fäster oss vid värdelösa, obetydliga och helt värdelösa saker, ersätter kärleken till Gud och vår nästa med dessa, tillägnar oss materiella ting som om de vore våra egna eller som om vi inte hade fått dem av Gud. ”Vad har du som du inte har fått? Och om du fick det, varför skryter du då som om det inte vore en gåva?'” (1 Kor 4:7). Han sa också: ”För som jag alltid brukar säga: ’Det är inte att äga något som är skadligt utan att vara fäst vid det’.”

Jag skulle vilja citera från Saint John Climacus, som föddes 579 och dog 649 e.Kr.; han levde på berget Sinai. Han var en bysantinsk munk och författare till ”Stegen till det Gudomliga livet” (för vilken han också kallas ”Johannes av stegen, John the ladder”). Här är vad han skrev om saklighet:

”En person som har nått lidelsefrihet känns igen som den som har renat sig genom fasta med bön och som är andligen vaken, ödmjuk och avhåller sig från all timlig ondska, som om han vore en ängel och upphöjde sitt sinne från allt jordiskt i himlarna och genom mäktiga gärningar lade under sin makt, ’slaveriets tjänare’ alla köttsliga begär och rörelser i sin själ och kropp, fick sin själ att framstå som orubblig inför Gud och att, allteftersom tiden går, utsträcka sig till kärleken till sin Gud så mycket som möjligt.”

Låt oss avsluta med att höra hur Jesus själv beskriver hur det kommer att vara när vi passerar alla tre steg från lidelsefrihet till obundenhet från känslor, de änglalika dygderna. Endast Gud i sin härlighet kan beskriva hur en själ blir gudomliggjord, vilket Han beskriver perfekt här i detta stycke. Ingen kan lägga till eller dra ifrån något här, eftersom det är Gud själv som beskriver vår förvandling, som kommer att ske genom Honom och i Honom.

”Har du någonsin hört talas om obegränsad kärlek? En Kärlek som strålar, härskar och expanderar från Universums mitt in till resten av hela Universum? Min Kärlek förvandlar allt levande; Jag står över allt, Jag är en Lysande Uppenbarelse i hela Kosmos och i varje hjärta och får dig att uppnå kontemplationens högsta höjder; Min Kärlek ger konkret form åt din själ, ditt sinne, ditt intellekt och tränger in till ditt hjärta som morgonens daggdroppar från himlen; varje glittrande daggdroppe blir till ett helande läkemedel för varje brist i din kropp och själ; nedsänkt i Mitt Ljus kommer din kropp och själ att uppnå känslolöshet och gå in i gudomlighet; slutligen, Jag, som är Min skapelses Brudgum, vilket Jag noga har förklarat för dig förut, kommer Jag att stiga in i ditt hjärta när du tillåter Mig det, och du, du kommer att vara fullständigt villig att medverka till sammanflätning med Min flammande omfamning utan minsta tvekan; vetskapen om att falla i din Guds flammande omfamningen, kommer att sätta eld på dig; du kommer att omslutas av Eld, en Eld som kommer att föra dig till, LivetOch medan du träder in i Livet, kommer hela din varelse att bli bländande vit, skinande, upplyst av glittrande slöjor av Ljus och Safirer, och alla dina minnen kommer att tona bort i Mig, du blir ännu mer vacker, i detta omvandlingens ögonblick kommer Jag att låta myrra strömma från Mina Fingrar över ditt huvud och hela vägen till dina fötter för att inviga dig;

du kommer att upptäcka att du är utanför din miljö och bortom folkdjupet, bortom oväsendet, bortom allting som människor skapat, bortom allt mänskligt och kroppsligt och slutligen kommer du att se Mig… vid detta obeskrivliga ögonblick, fortfarande berusad över att se Mig, medan hela din varelse skakar, kommer du att våga lyfta din blick och se in i Mina Ögon, dessa Ögon som fascinerade dig, dessa Ögon som grät över dig när du hade strövat bort från Mig, dessa Ögon som beklagade ditt elände, dessa Ögon som aldrig lämnade din sida, som följde dig och som förde dig tillbaka till din Älskade, till Den som du alltid har tillhört, du kommer att gripa tag i den oändliga Kärleken som Jag har för dig, eländiga lilla varelse! dessa Ögon som är Oceaner av Kärlek… darrande av känslor inser du Min Kärleks djup; när du upptäcker din Guds skönhet såras ditt hjärta med ett märke som aldrig kommer att läkas; vid upptäckten av Hans Prakt, Hans Väldiga Lockelse, stirrar du på den Ende Guden som glittrar i Sin Härlighets Ljus; du kommer att upptäcka Livgivaren, Herrarnas Herre som utgöt Sitt Eget Blod för att återlösa dig och frälsa dig till att dela Hans Härlighet… din Brudgum, din Älskade kommer att fortsätta att dra dig närma Honom med gyllene band så att du aldrig mer kommer att skiljas från Honom; vi skall bli Ett; din själ kommer att förenas med Mig och Jag, Gud, kommer att förenas med dig;SLIG budskap, 30 september 2019)