Jerusalem, TLIG konferens 2000

Ta upp skäran och skörda med kraft en skörd du aldrig planerat själv

Precis i början av den här uppenbarelsen, i maj 1987, kom Kristus till mig och sa:

”Om du skulle tjäna Mig, skulle Jag i dig uppenbara passion och ingenting annat”.

Eftersom jag inte förstod frågade jag:

Passion?

Han ignorerade min okunnighet, vår Herre fortsatte att tala:

”Ja, passion”.

Vänd mot mig, ställde Han en fråga:

”Vill du tjäna Mig?”

Denna fråga kom till mig som en blixt från klar himmel.

Mina vänner, tro inte att jag antog vår Välsignade Moders ödmjuka förhållningssätt, som genast svarade ja, inte heller betedde jag mig som ett helgon, utan jag intog en feg hållning förblev tyst med en skälvande rädsla och misstro. Denna patetiska attityd gav Jesus en genomträngande smärta i Hans Hjärtat. Jesus som inte dolde sin besvikelse sa:

”Jag kan bli kvar i dig trots din oerhörda svaghet”.

Och Han lämnade.

Resten av dagen kändes tom och det var som om mitt liv rann bort. Om natten kom själens ånger; jag sa till mig själv: Hur är det möjligt att du som bara är stoft och aska hade en åsikt. Hur kunde du, som bara är stoft, provocera och utmana Hans Majestät?.

Detta fortgick hela natten. Så jag beslöt att samla det lilla mod jag hade kvar och möta Herren och den fråga Han ställt. Och det gjorde jag. Jag ropade försynt till Herren; Han svarade mig och sa:

”Frid vare med dig”.

Och jag svarade i min totalt ynkliga okunnighet:

Och med Dig. Vill Du att jag ska tjäna Dig?

Och Han, om jag får säga det, hoppade till av glädje och det var som om Han började andas igen, och sade:

”Jag vill. Jag vill det verkligen; Vassula, kom, Jag skall visa dig hur och var du kan tjäna Mig; arbeta som nu, var som du är; Jag behöver tjänare som kan tjäna Mig där kärlek bäst behövs; men arbeta hårt, för du vistas bland de onda, de otroende, du är i syndens onda djup; du skall tjäna din Gud där mörkret härskar; du får ingen ro; du skall tjäna mig där allt gott blir vanställt till ont, ja; tjäna Mig bland dem som genomborrar Mitt Hjärta; tjäna Mig bland Mina gisslare, bland dem som fördömer Mig; tjäna Mig bland dem som korsfäster Mig och spottar på Mig; O Vassula, vad Jag lider! kom och trösta Mig; kämpa och lid med Mig och dela Mitt Kors med Mig”.(24.5.1987)

Och från den stunden instruerade Han mig och blev min personliga lärare. Han gjorde mig till en del av Sig i all evighet.

Så varför berättar jag allt detta för er? För jag vill också påminna er om att ni är välsignade som har trott på Hans Budskap.

Ni är välsignade för att ni gör allt ni kan för att tjäna andra.

Ni är välsignade för att ni multiplicerar den talang som vår Herre i tillit har gett er.

Ni blir välsignad när ni, vägledd av den Helige Ande, kan föra en själ tillbaka till Gud. Detta är den högsta tjänst du kan göra Gud, för Gud värderar en själ högre än något annat.

Ni är välsignade om ni har accepterat att bli fredsmäklare för enhet och så frön som kommer att bära frukt i renhet.

Ni är välsignade om ni har gett bort era motiv och intressen för Kristi motiv och intressen.

Och ni är välsignad om ni har sökt det som är minst sökt i den här världen och bär det med kärlek, och det är korset.

Och ni, ni som har engagerat er i Beth Myriam projekt för att ge mat till de fattiga, är välsignade, för Vår Herre sa att ”vad ni gör mot den minsta av era bröder, det gör ni mot Mig”.

Så låt mig säga några ord om Beth Myriam-projekten som inte bara syftar till att ge reträtt och andlig mat, utan också att ge livets nödtorft till de fattiga: ett mål mat om dagen.

Det är Guds vilja och det råder ingen tvekan om det idag att Gud har lagt sin kraftfulla hand i detta projekt, men jag bönfaller var och en att lita mer på den Helige Ande som är villig att vara vår guide och lampa för våra fötter. På egen hand kan vi inte göra någonting, men genom den Helige Andens kraft kan vi mångfaldiga vår talang. Om man vid något tillfälle, kära vänner, börjar lita på sin egen styrka, även om man arbetar med iver, kommer det inte att dröja länge innan man faller och upptäcker att man bara jagade efter vind.

När dessa projekt görs med kärlek och ödmjukhet, och görs genom att inte lägga för mycket av oss själva i det, som för att förlita oss på vår egen styrka, underlättar Gud öppnandet av dessa hus, utan mycket saker och ting från vår sida. I dag har vi redan två av dessa hus ett i Venezuela och ett i Bangladesh som är i full funktion tack vare Duleep, och det kommer snart att finnas ett i USA, Israel, Colombia och Peru. Förhoppningsvis kommer de en dag att täcka världen med Guds nåd. Dessa barmhärtighetsgärningar är till för att bevisa vår tro på Herren. Skriften säger: ”Om goda gärningar inte går hand i hand med din tro, är din tro helt död” (James, 2:17).

Så låt oss införliva det här projektet i våra liv.

Kära Guds vänner, kommer ni ihåg förra gången när vi samlades här i det Heliga Landet och talade om hur vi skulle förfina Budskapen om Sant Liv i Gud, då fick vi direkta instruktioner av Gud, och ni vet mycket väl att allt detta arbete inte tillhör mig, och jag kan inte ta fram en banderoll och gå omkring och säga i en mikrofon: Allt detta är mitt arbete, allt detta är mitt verk. Se hur många böcker jag producerat och se hur många nationer de hade spridit sig till! Hallå, vänta lite där! Gud kommer att tala om det för mig. Hörde Jag dig säga att det här är ditt arbete?

Så, låt oss ställa saker och ting till rätta och inpränta i vårt sinne att allt arbete i Sant Livs i Gud är Hans Gudomliga Barmhärtighetsverk och det är uppenbart eftersom Gud visar Sin Makt genom detta Verk, och ingen, inte ens hela helvetet tillsammans, kommer att kunna ångra Hans Gudomliga Verk, eftersom den Helige Andes Kraft är större. Så genom att berätta detta för er vill jag uppmana er, bröder och systrar, att fortsätta att göra ännu större framsteg i ödmjukhet och kärlek, för att göra det möjligt för den Helige Ande att utföra sitt verk i er och genom er.

Nåväl, jag säger er, om ni säger att ert liv har förändrats och att orsaken till det är dessa Budskap, hur skulle då några av er kunna anta en attityd av anarkism? Hur kommer det sig att vi fortfarande inom våra egna grupper finner hätskhet, bitterhet, förtal, anklagelser, dömande, ändlösa gräl, rivalitet etc. Säg mig, är allt detta från Gud? Det visar att dessa människor fortfarande inte har trängt in i Budskapet om Försoning och Kärlek, inte heller har de omvänt sig helt och hållet utan partiklar av mörker finns fortfarande kvar inom dem.

Satan är ivrig att misskreditera Guds heliga verk, han är ivrig att ställa er alla mot varandra så att människor ska säga: Men detta är ingen god frukt, den är rutten. Jag frågar: Kommer Du att ställa Dig på den sidan eller på Guds? Varför tillåter du fortfarande att använda dig som ett destruktiva vapen? Inser du inte att du genom att ge efter för hans slughet har tillåtit honom att förvandla dig till sin leksak? Har inte Jesus sagt: ”Genom den kärlek ni visar varandra, kommer det att synas att dessa verk är Mina?” Så låt oss göra en ansträngning för Guds kärleks skull och försöka bli fullkomliga och förenade.

Be den Helige Ande att ge dig ödmjukhetens dygd. Varför skulle Han vägra dig denna dygd om du ber om den med övertygelse och uppriktighet? Och Han skall ge den åt dig. Då, när vi kommer att reduceras till ingenting, i denna extrema ödmjukhet, kan den Helige Ande göra de största verken någonsin inom oss och genom oss. Det är därför den Helige Ande insisterar på att ni inte agerar som diktatorer och ger er själva titlar vilket en del av er har gjort för att bilda en förening. Genom att bli en diktator kommer du att leka med elden.

Jag menar inte på något sätt att göra er modfällda, för jag vet hur mycket ansträngning ni har lagt ner på detta arbete, för att sprida det och göra dessa Budskap kända, och jag prisar Herren för att ha gett oss så många människor som är villiga, ivriga, och nitiska, att sätta skäran och skörda i denna rika skörd, som ingen av oss har berett, eftersom den som har berett det är vår Fader i himlen, och vi är alla Hans arbetare.

Även om vi nu, trots vårt fruktansvärda elände, är kallade till ett apostoliskt arbete, måste vi förbli enade. Jesus kallar oss att gå ut och kristna detta avkristnade samhälle. Det är därför vår plikt gentemot Gud att förmedla till andra vad vi har fått av Honom.

Jesus säger att om du säger att du har tro, utan att evangelisera, så är det förgäves. Att evangelisera är också en kärlekshandling, eftersom man gör det för själars frälsning. Att evangelisera är att tjäna Gud och sin nästa. Att tjäna, som jag sade, anses också vara en välgörenhetshandling, eftersom ni skulle ge er själva till andra, ni skulle offra er själva för andra. Även när du ber för andra är det också en handling av kärlek, för att be för någon annan är också att utgjuta blod för andra. Jesus sa till oss i Skriften: ”Den som finner sitt liv skall förlora det; var och en som mister sitt liv för Min skull skall finna det”. (Matthew 10:39)

Vad Jesus här ber om, är att ge mer av dig själv till andra, ge ditt liv till andra utan förbehåll. Var inte som de som bara ser till sitt eget, så att de är de enda mottagarna.

Jag vet att många av er har kallats att evangelisera utifrån dessa Budskap och jag vet också att ni har fått frukterna genom att göra det. Ändå vill jag upprepa en varning, till dem som har tendenser att ta upp ämnen som inte har något att göra med Budskapen, att vara mycket försiktiga när de vittnar. Håll Budskapen i deras renhet, använd även avsnitt från Skriften, om Du vill. Försök inte förklara profetior om de fortfarande är förseglade och den Helige Ande inte har gett oss ljuset att förstå dem. Vi kan gå väldigt fel genom att försöka ge vår felaktiga åsikt och vi äventyrar hela Budskapet. Jag säger detta för att jag vet att en del har försökt att göra det, och de gick väldigt fel och det tog mig evigheter att reparera det misstaget.

I sanning vågar jag påstå, att Gud sedan fjorton år tillbaka har varit min ende Vägvisare, min Lärare men också min Vän, och haft överseende med den patetiska syndare jag är. Han var inte ens rädd för att Han skulle förringa sina verk, Han samtalade med mig. Han talade och jag trodde. Gud har gett Sin Kungliga Spira till det som inte fanns. I många av sina budskap gör Han det klart att det Han har gett, det ger Han också till er: allt ges till gagn för kyrkan, till gagn för Hans Folk och till gagn för kommande generationer.

Vi vet alla att när Gud uppenbarar sig är det inte bara för att säga till oss: ”Hej och har du det?”. När världen har förvandlat sig själv till kaos och har vänt sig bort från Guds kärlek, och till och med äventyrat hela kosmos på grund av sin ondska, och när Hans Eget Hus har vänt sig mot Honom, har Han då någonsin varit känd för att hålla tyst och lämna allt i sticket? Aldrig! Som den kärleksfulle Fader Han är, tänker Han på sina barn, och därför kommer Han ut ur sin oändliga barmhärtighet för att kalla oss tillbaka till sig själv och ingjuta lite förnuft i oss.

Vi är nu inne på det fjortonde året av dessa Budskap och jag ber er alla, om det är möjligt, att ni ger det en stunds meditation ikväll, när ni drar er tillbaka i era rum. Meditera över hur vi har fått så många oförtjänta nådegåvor från Guds frikostiga barmhärtighet och godhet. Och hur konungarnas Konung förde oss in i sitt Kungliga Hus, trots vår syndfullhet och vårt ömkliga tillstånd. Och om hur Han kallade oss vid namn och behandlade oss med kunglig frikostighet. Meditera över Hans Generösa Hand som inviterar dig som du är, på grund av Hans överdrivna och översvallande kärlek Han har till dig, att smaka Honom, att smaka Hans ljuva Kärlek. Låt din intighet vinna Hans gunst.

Har ni inte lagt märke till hur Gud har uppenbarat himmel och jord för er och alla under som finns under himlen, genom att kalla er och ge er uppdrag? Så prisa Hans Heliga Namn, prisa vår Herre och Gud, och sjung Hans Kärlekshymn vart ni än går, doftande av Hans Parfym i denna kalla värld. Var ett.