7 februari 1991

(Budskap till världen)

frid vare med er; Jag Är Jesus;

Jag är det Hopp som världen söker; det Hopp de söker är inom räckhåll; de behöver bara räcka ut sina händer mot Himmelen och söka Himmelska ting; om de söker Mig så skall Jag svara dem; Jag döljer inte Mitt Ansikte, inte heller vänder Jag bort Min Blick från dem; Mina Ögon ser er alla och vakar över alla era steg;

Min Ande uppfyller verkligen hela världen och lyser upp detta mörker och ger Hopp åt dem som famlar sig fram i denna ändlösa natt; älskade, med Himmelen som ert hemland och jorden som er pilgrimsvandring, desto större anledning att glädjas och hoppas;

O skapelse, skulle Jag lyfta av dig liksvepningen men sedan inte väcka dig till liv? eller skulle Jag, som är livgivaren, sända dig åter in i döden? Jag är Barmhärtighet, Jag är Kärlek; vänd blicken mot Himmelen och se Tidens Tecken; Jag kommer för att samla land efter land och visa Mitt Heliga Ansikte för var och en av er och påminna er om Min Kärlek;

men se, vedermödorna har börjat; likaså era födslovåndor, ni är vittnen, alltsedan ni blev troende, till att det som ni läser om i Skrifterna håller på att fullbordas: Min Andes utgjutande i dessa mörkrets sista dagar strömmar ut i överflödande mått över mänskligheten; ni är vittnen till ting som fordom var gåtfulla och sades i liknelser; ni är vittnen till Satans grymhet, men Jag lovar er, små barn, att strax efter era vedermödor (som kommer att förvärras) kommer Glädje, och efter era födslovåndor skall Kärleken födas bland er! men idag ser Jag med bestörtning ned från höjden på detta släktes brott som nu har överträffat Sodoms och Gomorras synder, därför att era förhoppningar bygger på en falsk Kristus;

detta släkte är uselt, upproriskt och besudlat av blod, och lever i Satans skugga; O tidsålder! genom er så kallade visdom har ni verkligen utestängt Mig, för era hjärtan är uppblåsta och fyllda av arrogans, ni anser er likvärdiga Mig, er Gud; ”vågar du, ansikte mot ansikte med dina mördare, säga: jag är en gud?”1 redan flyter blod på era gator; i er ondska bygger ni era förhoppningar på allt som inte är Jag; ni har satt ert hopp till människor och inte till Mig; till rikedomar som inte räddar er, men åsidosätter den Skatt Jag erbjuder er i Himmelen; ni bygger era förväntningar på mänskligheten baserade på en Lögn, då ni tror att ni kan uppnå allt i er egen mänskliga styrka; sannerligen, ni2 har samlat stora rikedomar genom er livliga handel, men i morgon skall ni dö;

få är de som frågar: ”hur kommer det sig att Herren och Hans Moder plötsligt stiger ned till oss?” och bara några få av Mina prästvigda själar bryr sig om Våra regelbundna manifestationer; Jag har sagt att ”Jag skall sända Min Budbärare som skall bana väg för Mig”,3 och detta är precis vad Min Moder, som också är er Moder, håller på att göra nu;

Skrifterna håller på att uppfyllas och Jag säger er med stort allvar, att Den som Mina barn av Abel och Jakob har längtat efter, plötsligt skall komma och stiga in i Sitt Tempel för att utplåna Kains och Esaus avkomlingar, som har förstört och lagt Min Kyrka i ruiner; ni har industrialiserat Mitt Hus; detta Hus som skulle vara ett bönens Hus! ni har verkligen gjort Mitt Hus till en rövarkula! om Jag är den som ni4 säger: ”den Helige,” var är då den vördnad som tillkommer Mig? om Jag verkligen är er Mästare, var är då respekten för Mig? om Jag är er Gud, var är tillbedjan inför Mig och rökelsen avsedd för Mig? var är hängivenheten? hur kommer det sig att ni inte kan tyda Tidens Tecken? hur kommer det sig att ni inte förstår Himmelska ting? hur kommer det sig att ni inte längre tror på Mina Under? varför förföljer ni Mina barn av Abel och Jakob? om inte öppet, så i hemlighet?

Jag uppenbarar Mig, såväl som er Heliga Moder, och Vi manifesterar Oss genom själar, i många länder, men Våra manifestationer tröttar ut er, ja de förargar er; ”vad tröttsamt det är” säger ni,5 ty intill denna dag har ni inte förstått de Himmelska tingen som Min Abels och Jakobs söner; nej, ni har varken förstått Min Kärlek eller den vördnad som tillkommer Min Moder; ni uppmanar till tro och litar på er styrka, er auktoritet ert resonemang; Min Röst som idag kallar syndare till omvändelse stör era öron; när Rättfärdigheten plötsligt lyser fram med läkedom i sina strålar, vägrar ni att ta emot Min Gåva som erbjuds idag i er mörka tidsålder;

skall Jag acceptera era förföljelser om och om igen? skall Jag år efter år offra Mina Abel och Jakob, som är rökelsen på Mina altaren och Min Kyrkas stöttepelare? ni har stängt era öron för Min Röst och lyssnar bara till er egen; ni har berövat många möjligheten att äta frukterna från Mina Nya Vingårdar därför att Satan har kommit in i er ande och lagt sig i försåt, och se, andra får sona för era brott;6 andra gottgör för er fåfänga och er dårskap;

för att rädda er; vänder dessa givmilda själar varje dag andra kinden till, för att bli slagna, för att bli förnedrade och plågade, för er skull sonar dessa generösa själar med sitt eget blod: för att rädda er;

Jag väntar på att få höra er röst, men ni säger inte vad ni borde säga; ni ångrar er inte, utan ni går vilse medan ni fortsätter på den kurs ni slagit in på och drar miljoner med er; ni är ute efter höga befattningar och makt men inte efter att vinna och rädda själar, men ni skall falla … och detta ständiga avfall från tron skall upphöra … och på er, Mina barn av Abel och Jakob, skall Jag på nytt bygga upp Mina altaren som en gång var, men som nu ligger i ruiner;

Jag skall låta kristallklara floder strömma ut från er och ert vittnesbörd skall bära frukt, eftersom dessa vatten skall strömma fram ur Min Källa; och liksom livets träd växer vid denna Heliga flod, skall Mina barn blomstra genom era vittnesbörd; barn, fatta mod, Jag har inte övergivit er, inte heller har Jag glömt er; var och en som lever i Mig kommer att känna Min Kärlek, var och en som livnär sig av Mig skall inte bli avskuren och dö, den som blir kvar i Mig skall leva; Jag, Brudgummen, stiger ned för att äkta er i Min Frid och Kärlek och påminna er om att från Begynnelsen var ni Mina;

Jag, Herren, välsignar er, och lämnar Min Kärleks Suck på era pannor; var ett, under Mitt Heliga Namn;


2 I detta avsnitt anspelar Gud på frimureriets tänkesätt.
4 Kains och Esaus söner.
6 Plötsligt blev Jesu Röst mild och sorgsen.